Men det är en helt annan historia som jag tänker bespara er denna gång. Livet flyter på trotts detta, vissa bitar mer än andra. Skolan står stilla, kärleken är obefintlig men musiken och mitt ritande är i centrum och det gör mig glad.
Orkar inte utveckla detta mera.
Det var kanske ett litet sånt här :
Hej jag lever fortfarande... inlägg.
Och det riktar jag då till alla er 2 personer som läser min blogg...
Ajöken!
Slänger in en stenmark bara för att jag är snäll.
Och för er som inte ser var det står så står det:
"Som barn satt jag ofta i badrumsfönstret och metade.
Lönlöst, tyckte mamma, som trodde på en slags
mening med livet."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar